Skydda våra fästningar och borgar

I Sverige finns det många fästningar och borgar med var sin fascinerande historia. När krig var vardag i vårt land krävdes det ointagliga fästningar som stod pall när fienden kom. Idag finns inte samma behov kvar att försvara sig vid svenska fejder, och våra fästningar har i stället blivit turistattraktioner som måste försvaras mot modern bebyggelse.

Motorvägar kan orsaka skador på kulturminnen och gamla fastigheter. För att skydda viktiga byggnationer kan man använda bullerplank. Nu finns också bullerplank som har integrerade solcellspaneler på https://brabullerplank.se/produkt/bullerplank-med-solpaneler/, vilket både ger en bullerreducerande verkan och minskar koldioxidutsläppen. Många kulturminnen har skadats allvarligt av luftföroreningar, vilket visar behovet av att minska utsläppen på olika sätt.

Skador på fornminnen

Nya siffror från Skogsstyrelsen visar att skador på kultur- och fornminnen har minskat kraftigt. Skogen innehåller många fornminnen som gravar och stenåldersboplatser, men även kulturlämningar som närliggande borgar och fästningar. Allt detta är viktiga dokument över hur livet såg ut i vårt land förr i tiden. Under sju år har nu Skogsstyrelsen gjort uppföljningar för att minimera skadeverkningar på lämningar av skogsbruk.

Att skada en fornlämning innebär ett brott mot kulturmiljölagen. Med så kallade “kulturstubbar” som kapas på ungefär en meters höjd kan förare av markberedare och avverkningsmaskiner bli uppmärksammade på var det finns fornlämningar. Dessa stubbar kan enligt Skogsstyrelsen minska skaderisken med mer än 90 procent. Länsstyrelserna har också fattat beslut om att hänsyn måste tas till fornlämningar, vilket har lett till andelen lämningar som skadats minskat till sex procent, jämfört med 28 procent utan fattade beslut.

Ny lag kring fornminnen

En lag som visade på vad som egentligen kännetecknar ett fornminne trädde i kraft år 2013. Många fornlämningar och kulturellt viktiga byggnader har förstörts under Sveriges historia, även borgar och fästningar. Lagen var tidigare otydlig kring vissa kategorier av lämningar, som torpruiner. Detta ledde till att viktiga husgrunder och tidsdokument revs ner och försvann. Med den nya lagen har exempelvis gravfält ända från yngre järnåldern kunnat bevaras, varav ett på Djurgården som ligger i Stockholm.

Man känner till ungefär 1,7 miljoner fornlämningar i Sverige, men det saknas ofta kunskap då många inte är dokumenterade. Fornlämningar och borgar är en sorts originaldokument, det går ofta inte att återskapa informationen och upplevelsen att besöka en borg efter att den förstörts. När en historiskt viktig byggnad är borta har en del av vår gemensamma historia raderats.

Fornminnen upptäcks än idag, oftast när det ska byggas en ny väg eller bostäder. Det är då entreprenören som ska bekosta en undersökning av fyndet. Länsstyrelsen bestämmer därefter om fornminnet kan bevaras på plats eller förstöras, men om det sistnämnda blir beslutat behöver fornminnet dokumenteras först. Lagen från 2013 visar tydligt att allt som byggts före 1850 har ett generellt skydd, men även lämningar som är yngre än så fick i och med detta en större chans att bevaras.

litepress